Skattehöjningarna och den slopade avdragsrätten motiveras med att de inte drabbar någon fattig, att skattehöjningarna istället ökar den ekonomiska jämlikheten. Utgångspunkten är att det är de rikaste som drabbas av skattehöjningarna. Det stämmer inte.
Det finns i dag 3,6 miljoner kapitalförsäkringar. Det är en sparform som tilltalar många, i olika inkomstklasser. För människor med låga inkomster har storleken på skatten stor betydelse. Med små marginaler spelar varje hundralapp i månadssparande roll som buffert och för en hygglig tillvaro som pensionärer. Det är dessa människor som drabbas hårdast av regeringens skattehöjningar på sparande.
Inom EU är privat pensionssparande högprioriterat. En åldrande befolkning, en ökad försörjningsbörda och ett behov av att minska skillnaden mellan lön och pension har lett till att EU-kommissionen uppmuntrar medlemsländerna till skattestimulanser för pensionssparande.
Är då läget annorlunda i Sverige? Ger vårt pensionssystem tillräckligt höga pensionsnivåer så att eget långsiktigt sparande inte behövs? Nej, privat pensionssparande behövs även i Sverige.
Under de närmaste åren går de första årskullarna som helt omfattas av det nya pensionssystemet i pension. Flertalet av dem kommer att få en pension som motsvarar 60-65 procent av slutlönen. Det gäller förutsatt att de har tjänstepension. För låg- och medelinkomsttagare som bara har allmän pension landar pensionen på 50-60 procent av slutlönen.
Samtidigt är spridningen i pension stor mellan olika individer. De som har arbetat heltid under stora delar av sitt yrkesliv, orkar arbeta långt upp i åldrarna och har tjänstepension kommer att få en rätt så bra pension. Det är de som har arbetat deltid, varit borta från arbetsmarknaden, saknar tjänstepension och inte förmår att jobba långt upp i åldrarna som behöver ges möjligheter att komplettera sin allmänna pension med ett privat sparande. De som vill ta ett eget ansvar för att uppnå en ökad ekonomisk jämställdhet som pensionärer.
Förslaget om höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton i kommande års budget - en höjning av skatten från 0,75 procent till 1 procent- är också bara ett i raden av många förändringar som stryper stimulanserna till sparande. Trenden är tydlig. Efter 2008 har avdragsrätten för pensionssparande sänkts i flera steg från 18 000 kronor per år för att sedan avskaffas helt 2016. Skatten på kapitalförsäkringar har höjts vid flera tillfällen. Totalt motsvarar det nästan 9 miljarder kronor per år. Höjningarna har gjorts helt utan att det har gjorts någon analys av hur det påverkar tillväxt och välfärd.
Därför är det dags för regeringen att ta ett helhetsgrepp om sparandet. Det nya pensionssystemet innebär att människor getts ett stort eget ansvar för sin pension. Om vi inte ska hamna i ett läge där allt fler pensionärer får sin försörjning tryggad genom statliga bidrag som bostadstillägg för pensionärer eller garantipension behöver människor uppmuntras till ett ökat sparande. Inte bestraffas genom en ökad beskattning.
Skattehöjningar på sparande 2008- 2018
• År 2008 sänktes avdragsrätten för privat pensionssparande från 18 000 kronor till 12 000 kronor per år. Skatteintäkterna beräknades öka med 1,3 miljarder kronor.
• År 2012 höjdes skatten på kapitalförsäkringar från 27 till 30 procent i samband med att investeringssparkonton infördes. Skatteintäkterna beräknades öka med 0,2 miljarder kronor.
• År 2015 sänktes avdragsrätten för privat pensionssparande från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år. Skatteintäkterna beräknades öka med 3,1 miljarder kronor.
• År 2016 höjdes den schablonmässigt beräknade avkastningen för investeringssparkonton och kapitalförsäkring med 0,75 procentenheter. Skatteintäkterna beräknades öka med 2 miljarder kronor.
• År 2016 slopades avdragsrätten för privat pensionssparande helt. Skatteintäkterna beräknades öka med 1 miljard kronor.
• År 2017 infördes ett golv på statslåneräntan på 1,25 procent. Skatteintäkterna beräknades med öka 0,5 miljarder kronor.
• För 2018 föreslås en höjning av den schablonmässigt beräknade avkastningen för investeringssparkonton och kapitalförsäkringar med 0,25 procentenheter. Skatteintäkterna beräknas öka med 800 miljoner kronor.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
