IASB (International Accounting Standards Board) publicerade den 18 maj en komplett redovisningsstandard för försäkringsavtal, IFRS 17. Den principbaserade IFRS 17 introducerar många nya begrepp och ett helt nytt sätt att värdera försäkringstekniska avsättningar, vilket i grunden kommer att förändra försäkringsföretagens resultatrapportering och verksamhetsstyrning.
Standarden ersätter den nu gällande IFRS 4, som sedan 2004 har varit en temporär standard, där nationella särlösningar för vissa poster har varit tillåtna, vilket har försvårat jämförbarhet.
Centralt i IFRS 17 är en s k byggstensmetod där diskonterade framtida kassaflöden med tillägg av en riskmarginal utgör grunden för beräkning av de försäkringstekniska skulderna med tillägg av en vinstmarginal vilken utgör skillnaden mellan de framtida in- och utflödena. Vinstmarginalen ska sedan amorteras över avtalets löptid och resultatföras under den nya rubriken försäkringsintäkter, som ersätter posterna premieinkomster/premieintäkter och försäkringsersättningar i resultaträkningen.
IFRS 17 träder i kraft 1 januari 2021 i de ca 140 länder världen över som tillämpar IFRS, inklusive länderna i EU. För att IFRS 17 ska bli lag i EU måste den först genomgå en antagandeprocess som initieras av EU-kommissionens rådgivande organ EFRAG.
Den svenska försäkringssektorn kommer att träffas av IFRS 17, då vi har en försäkringsredovisningslagstiftning som hänvisar till IFRS i stor utsträckning. Dessutom har Finansinspektionen krav på att alla försäkringsföretag i Sverige ska tillämpa IFRS i sin koncernredovisning, oavsett om försäkringsföretaget är noterat eller ej.
I den nya IFRS 17, finns flera begrepp och regler som i många avseenden står konflikt med Försäkringsredovisningsdirektivet och därmed i förlängningen också i konflikt med svensk lag och svenska föreskrifter. Omfattande förändringar kommer därför att krävas i det svenska försäkringsredovisningsregelverket när IFRS 17 träder i kraft.
