Vilka är de viktigaste förslagen i budgeten ur ett försäkringsperspektiv?
Regeringen väljer i sin budgetproposition att gå fram med förslaget om höjd skatt på privata sjukvårdsförsäkringar. Något som Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring beklagar.
-Många arbetsgivare tar ett särskilt ansvar för sina anställda så att de snabbt kan komma tillbaka i arbete vid sjukdom, genom att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Företagarna vet samtidigt att de uppnår ett uthålligt arbetsliv för sina anställda genom en välfungerande arbetsmiljö.
Om förslaget blir verklighet kommer många företag att få försämrade möjligheter att satsa på hälsan för sin personal, vilket i sin tur kan medföra produktionsbortfall för företagen och därigenom påverka den ekonomiska utvecklingen. I en undersökning från arbetsmarknadens parter satsar nästan hälften av de tillfrågade företagarna på privata sjukvårdsförsäkringar som en viktig arbetsmiljöåtgärd, ännu vanligare bland småföretagare.
Anna Pettersson Westerberg menar att förslaget också är ogenomtänkt ur ett skatteperspektiv.
-Det finns ingen rimlighet i vad staten subventionerar och inte via arbetsgivarna. Varför tycker regeringen och vänsterpartiet att det är rimligt att exempelvis skattesubventionera gymkort till anställda, medan man väljer att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Kostnaden för privata sjukvårdsförsäkringar borde snarare vara avdragsgill för arbetsgivaren och likställas med gymkort. När det bidrar till förbättrad hälsa och arbetsmiljö, fortsätter Anna Pettersson Westerberg.
Regeringen går vidare med det tidigare aviserade förslaget om höjd skatt på sparande genom att schablonintäkten på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton höjs med 0,25 procentenheter. Tillsammans med höjningen som genomfördes 2016 har schablonintäkten nu höjts med 1 procentenhet.
Regeringen motiverar skattehöjningen med offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl.
Svensk Försäkring instämmer i att det är viktigt med ekonomisk jämlikhet och jämställdhet. Problemet med regeringens analys är att den utgår från kapitalunderlagets fördelning utan att ta hänsyn till sparandets storlek i förhållande till inkomsten eller effekterna av en skattehöjning på sparande hos individer med olika inkomster. Att kapitalunderlaget är koncentrerat till den övre delen av inkomstfördelningen säger ingenting om hur ekonomiskt kännbar skattehöjningen blir för dem som drabbas.
-Många gånger saknas ett intresse hos enskilda för att ta komplexa finansiella beslut. En höjd skatt på eget sparande ger en tydlig signal om att ett eget sparande inte är viktigt samtidigt som lån är fortsatt subventionerat. Oavsett hur liten regeringen menar att skattehöjningen är så är signalen tydlig: Låna gärna, men låt bli att spara, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring
Svensk Försäkrings statistik visar att det finns 3,6 miljoner kapitalförsäkringar i dag. Det visar att det är en sparform som tilltalar många – människor i olika samhällsklasser och med olika inkomster.
-För en kvinna med låg inkomst och små marginaler som sparar för att ha en buffert för oförutsedda händelser eller för att dryga ut sin pension innebär en aldrig så liten skattehöjning en kännbar avbränning av det sparade kapitalet. Om hon sparar till sin pension missar hon dessutom ränta-på-ränta-effekten i sitt sparande, menar Eva Erlandsson.
Regeringen måste ta ett helhetsgrepp om sparandet. Det nya pensionssystemet innebär att människor behöver uppmuntras till ett ökat sparande. Inte bestraffas genom en ökad beskattning.
