John Lapidus för på DN Debatt den 6 september fram att den offentliga vården skulle vara under attack och utmålar försäkringsbolagen och privata vårdgivare som förespråkare för en tudelad välfärd.
Försäkringsbranschen vill inte se den svenska välfärdsmodellen falla eller skapa en misstro till den offentligt finansierade vården. Tvärtom! Försäkringsbolagens affärsidé är att bidra till ökad trygghet för medborgarna.
Det finns med all rätt ett starkt folkligt stöd för att den svenska välfärden huvudsakligen ska finansieras genom skatter. Försäkringsbranschens utgångspunkt är att vård och omsorg ska vara offentligt finansierad. I det svenska välfärdssamhället är det högst centralt att välfärden kommer alla till del oavsett sociala eller ekonomiska förutsättningar.
Välfärden står inför mycket stora utmaningar, inte minst i takt med att en allt större andel av befolkningen närmar sig 80-årsåldern, den ålder då kostnaderna för vård och omsorg ökar dramatiskt. Enligt Finansdepartementets beräkningar uppgår finansieringsgapet till 90 miljarder kronor 2026 om vi vill upprätthålla samma standard som i dag. Det är en underskattning.
Redan i dag dras den offentligfinansierade vården och omsorgen med problem. Det finns stora skillnader i hur väl olika landsting lyckas uppfylla vårdgarantin. Exempelvis är den vanligaste orsaken till sjukskrivning med sjukpenning psykiska sjukdomar. I Blekinge får samtliga som behöver ett besök inom allmän psykiatri det uppfyllt inom vårdgarantins 90 dagar. I Jämtland/Härjedalen gäller det bara 24 procent av medborgarna. 76 procent av dem som behöver hjälp på grund av psykisk ohälsa får vänta längre än vårdgarantins 90 dagar.
Health Consumer Index visar att kvaliteten på hälso- och sjukvården i Sverige håller mycket hög klass. Dödligheten är låg vid exempelvis stroke och cancer. Problemet ligger i den låga tillgängligheten, där det endast är Irland och Storbritannien som har en lägre tillgänglighet än Sverige. Länder som Schweiz, Nederländerna, Tyskland och våra nordiska grannländer presterar alla bättre. Sverige uppvisar helt enkelt en utmärkt hälsovård – för dem som får tillgång till den.
Enligt OECD ligger Sverige i botten inom EU med 2,8 läkarbesök per invånare och år. Tyskland ligger i topp inom EU med 9,9 läkarbesök per invånare och år. Länder som Finland, Nederländerna och Schweiz uppvisar alla en högre kostnadseffektivitet inom vården än Sverige.
Att tillgängligheten uppfattas som ett problem avspeglar sig i att det finns en stor efterfrågan på sjukvårdsförsäkringar som i dag uppgår till närmare 660 000 stycken. För närmare 7 procent av Sveriges befolkning bidrar sjukvårdsförsäkringen helt enkelt till en ökad trygghet i att få vård när de behöver den.
Sjukvårdsförsäkringen står i dag för omkring 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige. Den fungerar som ett komplement till den offentliga vården. Sjukvårdsförsäkringen kan inte ersätta den offentligfinansierade vården, då den till exempel inte omfattar akutvård och vård i livets slutskede.
Frågan om välfärdens framtida finansiering är en av de absolut viktigaste politiska frågorna. Det handlar om vår trygghet när vi blir sjuka, gamla eller skadar oss. Den offentligfinansierade vården och omsorgen måste därför ses som den självklara basen i den vård vi får.
Det finns ett begränsat antal sätt att finansiera vår välfärd: ökade skatteintäkter, sänkt överskottsmål, ökad effektivitet, hårdare prioriteringar, höjda egenavgifter och kompletterande privata försäkringslösningar. Vi behöver vara öppna för att använda samtliga dessa i kombination om det svenska samhället ska klara av att möta framtidens utmaningar.
Att bjuda in företrädare för försäkringsbranschen och privata vårdaktörer till regeringens Välfärdskommission för att gemensamt finna lösningar och effektiviseringsmöjligheter borde vara en självklar början.
Eva Erlandsson, senior ekonom Svensk Försäkring
DN Debatt. ”Välbärgades gömda välfärd raserar den offentliga vården”
